Socialdemokraterna ledde opinionen inför valet 2026 — så såg den sista sammanvägningen ut

Valet är genomfört. Enligt Valmyndighetens slutliga resultat blev Socialdemokraterna största parti med 28,0 % av rösterna och 99 mandat. Opinionssiffrorna på den här sidan är från tiden före valdagen och uppdateras inte längre. Se hela valresultatet.

Sammanvägningen — så räknar vi

Under valrörelsen hade frågan "vem leder valet 2026?" inget enkelt svar. Olika institut visar olika siffror, och ett enskilt mätresultat kan avvika med flera procentenheter från väljarkårens faktiska sympatier. Därför baserar Valkoll 2026 sin sammanvägning på fem av de mest etablerade svenska opinionsinstituten: Novus, Demoskop, Verian (tidigare Kantar Public för DN), SOM-institutets Indikator vid Göteborgs universitet, och Kantar Sifo. Vi viktar mätningarna efter stickprovsstorlek och färskhet, och räknar fram ett genomsnitt över 45 dagar fram till den senaste mätningen.

I den sista sammanvägningen före valet, baserad på 20 mätningar mellan 2026-08-10 och 2026-09-11, ledde Socialdemokraterna med 28.3 procent. Det var en stabil position som hållits sedan tidigt under 2026 — partiet var störst i samtliga mätningar i vårt underlag under året och nådde enligt Demoskops mätning den 30 april 33,2 procent. Den siffran innebar samtidigt en uppgång på 2,1 procentenheter sedan föregående mätning, vilket var en betydande rörelse.

Block-skillnaden var 3.1 procentenheter

Att S ledde var inte hela bilden. I det svenska parlamentariska systemet är det blocken — eller snarare regeringsunderlagen — som avgör vem som kan styra. Räknar vi ihop det rödgröna blocket bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet landade deras samlade stöd på 43.6 procent. Det borgerliga blocket av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick tillsammans 46.7 procent. Skillnaden — 3.1 procentenheter — var tillräckligt liten för att utfallet kunde svänga åt båda hållen.

Centerpartiet var som vanligt vågmästare. Med 7.7 procent i den sista sammanvägningen hade de en avgörande position i koalitionsmatematiken — utan att lova sig till något block i förväg. Det innebar att även en relativt liten förskjutning i deras väljarbas kunde avgöra vilket regeringsalternativ som skulle bli möjligt efter valet. Vill du fördjupa dig i hur det här översätts till mandat och regeringsalternativ rekommenderas vår mandatsimulator och koalitionsgrafen, som båda räknar fram konkreta mandatutfall.

Trender under våren 2026

Det stora draget under våren 2026 var att Socialdemokraterna förstärkte sin position medan SD låg stabilt kring 20 procent. Moderaterna hade en något sämre period och pendlade mellan 16 och 19 procent beroende på institut, med snittet kring 17,5 procent. Vänsterpartiet gick fram något — från en bottennotering i mars till omkring sju och en halv procent i april. Miljöpartiet steg och låg i april nära sex procent, klart över fyraprocentsspärren men med utrymme för osäkerhet.

Liberalernas situation var dramatisk under våren. Med bara två till tre procent i flertalet mätningar låg partiet under fyraprocentsspärren. Demoskops mätning från 30 april gav L exakt fyra procent, vilket var gränsfall — men felmarginalen på cirka 1,5 procentenheter innebar att partiet de facto kunde ligga var som helst mellan 2,5 och 5,5 procent. Det gjorde Liberalernas riksdagsöde extremt osäkert. Kristdemokraterna var också nära spärren med ungefär fem procent i de flesta mätningar. Båda partierna riskerade att åka ut, vilket skulle ha förändrat hela borgerliga blockets storlek. I valet fick L 5,3 % och KD 6,2 % enligt Valmyndighetens slutliga resultat.

Den sista mätningen i vår databas före valet är från Demoskop, publicerad 11 september 2026 med 1 419 svarande. För alla mätningar inklusive metoddata, se vår fullständiga opinionssamlare. Du kan också titta på enskilda institut som Novus, Demoskop och Kantar Sifo för djupare metodisk kontext.

Vad kunde ändra bilden fram till valet?

När det här avsnittet skrevs, drygt sex veckor före valdagen, hade utrymmet för stora omkastningar börjat krympa, men det var inte stängt. Historiskt sker de sista tydliga rörelserna just under valrörelsens intensiva slutskede, när partiledardebatterna drar publik och de sena beslutsfattarna bestämmer sig. Tre faktorer brukar avgöra: regeringsmaktens skötsel av kriser, oppositionens förmåga att sätta agendan, och de oförutsägbara händelser som per definition inte går att planera för.

Säkerhetspolitik var en dominerande sakfråga 2026, liksom sjukvården, ekonomin och migration. Hur partierna positionerade sig i dessa frågor under valrörelsens slutskede skulle forma sympatierna. Lika viktigt var att flera mindre partier stod nära fyraprocentsspärren — om L eller KD åkte ut skulle hela det borgerliga blockets numerära styrka förändras, och även en stor opinionsledning på central partinivå kunde då omsättas i ett annat regeringsutfall.

Slutligen påverkas valresultatet av valdeltagandet. Riksdagsvalet 2022 hade ett deltagande på 84,2 procent — högt internationellt sett men lägre än 2018. Olika väljargrupper deltar olika ofta, vilket skapar systematiska skillnader mellan opinionsmätningar och faktiskt utfall. Yngre väljare och förstagångsväljare har historiskt underskattats av flera mätinstitut.

Vanliga frågor om opinionsläget 2026

Sista mätningen i underlaget: 11 september 2026. Efter valet den 13 september 2026 uppdateras sammanvägningen inte längre. Källor: Novus, Demoskop, Verian, Indikator (SOM-institutet) och Kantar Sifo. Sammanvägd metod beskriven i opinionsaggregatorn.