Valkoll 2026-- till valdagen

Landsbygdspolitik 2026 – partiernas ståndpunkter

Källa: Partiernas valmanifest och Landsbygdskommittén 2025 · Uppdaterad 2026-05-22

Bränsle- och bensinskatt

SBehåll reduktionsplikten

S vill behålla reduktionsplikten men är öppen för anpassningar för att inte slå för hårt mot landsbygden.

SDSänk kraftigt

SD vill halvera bränsleskatten och avskaffa reduktionsplikten.

MSänk skatten

M har sänkt reduktionsplikten och vill fortsätta sänka drivmedelsskatterna.

VKompensera låginkomst

V vill kompensera låginkomsttagare på landsbygden men inte sänka skatten generellt.

CSänk kraftigt

C vill sänka bränsleskatten och låta marknaden styra mer av klimatomställningen.

MPBehåll och kompensera

MP vill behålla höga bränsleskatterna men kompensera landsbygdsbor via bidrag.

KDSänk skatten

KD vill sänka drivmedelsskatterna och ge landsbygdsbor kompensation.

LMarknadsstyrning

L vill flytta klimatstyrning till utsläppshandel och sänka specifika bränsleskatterna.

Sjukvård och service på landsbygden

SStatlig närvaro

S vill ha lagstadgad rätt till vård nära hemmet och stoppa nedläggningar.

SDBehåll sjukhus

SD vill stoppa nedläggningar av sjukhus och vårdcentraler på landsbygden.

MDigitala lösningar

M satsar på digitala vårdlösningar och mobila team för att nå landsbygden.

VNationalisera vården

V vill ta tillbaka kontrollen över vården nationellt och garantera service.

CKommunalt ansvar

C vill ge kommunerna mer resurser och ansvar för lokal service och vård.

MPGrön service

MP vill koppla samman digital service med hållbar mobilitet på landsbygden.

KDNärhetssjukvård

KD vill inrätta en 'närhetssjukvård' med mobila team och telemedicin.

LDigitalt först

L betonar digital tillgång till vård och utbildning som lösning för glesbygden.

Bredband och digital infrastruktur

S100% täckning 2030

S vill lagstifta om rätt till snabbt bredband och öka statliga bidrag till utbyggnad.

SDStatlig utbyggnad

SD vill att staten tar ett större ansvar för bredbandsutbyggnad i glesbygd.

MMarknadsdriven

M vill ge marknaden mer utrymme men med statliga bidrag där marknaden inte räcker.

VAllmän rättighet

V vill göra snabbt bredband till en lagstadgad rättighet som el och vatten.

CKommunal bredbandsfiber

C vill stärka kommunala bredbandsnät och förenkla grävtillstånd.

MPHållbar infrastruktur

MP vill kombinera bredbandsutbyggnad med grön energiinfrastruktur.

KDStatliga bidrag

KD vill öka de statliga bredbandsbidragen och förenkla tillståndsprocesserna.

LDigitala rättigheter

L betonar bredband som förutsättning för att hela landet ska leva.

Skolor och barnomsorg på landsbygden

SStoppa nedläggningar

S vill göra det svårare att lägga ner landsbygdsskolor och ge extra resurser.

SDLokala beslut

SD vill att kommunerna ska ha rätt att hålla skolor öppna mot statligt stöd.

MFri etablering

M vill underlätta för friskolor att etablera sig på landsbygden.

VStatlig garanti

V vill ha statlig garanti för skola inom rimligt avstånd för alla barn.

CKommunalt självstyre

C vill ge kommunerna mer pengar och frihet att organisera skolan lokalt.

MPHållbara skolor

MP vill ha statliga medel till landsbygdsskolor kopplat till miljöprofilering.

KDFamiljen och skolan

KD vill att familjer på landsbygden ska ha reella alternativ för sina barn.

LKunskapsskola nära

L vill säkerställa att barn på landsbygden har tillgång till hög utbildningskvalitet.

Vanliga frågor om partierna och landsbygdspolitik

Hur stor andel av Sveriges befolkning bor på landsbygden?

Ungefär 13 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden, men landsbygden täcker ca 90 procent av landets yta. Urbaniseringstrenden har accelererat sedan 1990-talet.

Vilka partier är mest positiva till landsbygdsborna?

C och SD profilerar sig starkast på landsbygdsfrågor. C har historiskt haft starka band till lantbrukare och landsbygdsbefolkning, medan SD har vuxit kraftigt i glesbygdsområden under 2010- och 2020-talen.

Varför har bensinpriset blivit en landsbygdsfråga?

På landsbygden saknas kollektivtrafik, och bilen är ett nödvändigt transportmedel. Höga bränslepriser drabbar därför landsbygdsbor proportionellt hårdare än stadsbor som kan cykla eller ta buss.