Klimat och energi inför valet 2026 – partierna jämförda
Källa: Naturvårdsverket, partiernas valmanifest 2026 · Uppdaterad 2026-05-22
Utsläppsdata – Sverige 1990–2024
43.5
Mt CO2e (2024)
72
Mt CO2e (1990)
118
EUR/ton CO2-skatt
0
Mål 2045 (Mt netto)
Partiernas positioner – kärnkraft och koldioxidskatt
| Parti | Profil | Kärnkraft | CO2-skatt |
|---|---|---|---|
| S | Balanserad omställning | Neutral | Behålla |
| SD | Kärnkraft och lägre skatter | Starkt för | Sänka |
| M | Teknikoptimism och kärnkraft | Starkt för | Behålla |
| V | Grön systemförändring | Emot | Höja |
| C | Grön marknadsekonomi | Emot | Behålla |
| MP | Klimatet först | Emot | Höja |
| KD | Kärnkraft och pragmatism | Starkt för | Sänka |
| L | Grön liberalism | För | Behålla |
Utsläppsfördelning per sektor (2024)
32%
transport
28%
industri
12%
energi
14%
jordbruk
14%
ovrig
Vanliga frågor om klimat och energi
Vilket parti är starkast för kärnkraft?
M, KD och SD är de tydligaste företrädarna för ny kärnkraft. De vill bygga nya reaktorer och anser att kärnkraft är nödvändigt för att klara elförsörjningen och nå klimatmålen utan att vara beroende av väderberoende energi.
Vad är koldioxidskatten och vilka vill sänka den?
Den svenska koldioxidskatten är 118 euro per ton (ca 1 330 kronor), bland de högsta i världen. SD och KD vill sänka den, främst för att minska kostnaderna för transport och uppvärmning. V och MP vill höja den ytterligare för att påskynda klimatomställningen.
Hur mycket har Sveriges utsläpp minskat?
Sveriges territoriella utsläpp har minskat från 72 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 43,5 miljoner ton 2024. Det är en minskning med nästan 40 procent, men Sverige har fortfarande ett klimatmål om netto-noll utsläpp till 2045.