EU-politik 2026 – partiernas ståndpunkter
Källa: Riksdagspartiernas EU-manifest 2026 och Europaparlamentets beslut · Uppdaterad 2026-05-22
EU:s utsläppshandel ETS2 (byggnader och transport)
S stöder ETS2 men vill ha kompensationsåtgärder för låginkomsttagare.
SD vill att Sverige ska verka för att ETS2 skjuts upp eller avskaffas.
M accepterar ETS2 men vill ha lägre priser och längre genomförandetid.
V stöder ETS2 men kräver att intäkterna återförs till medborgarna.
C oroar sig för effekterna på landsbygden och vill ha kompensation.
MP välkomnar ETS2 som ett kraftfullt klimatverktyg.
KD vill skydda hushållen från höga kostnader och kräver undantag.
L stöder marknadsbaserade klimatlösningar inklusive ETS2.
EU:s migrationspakt
S stöder pakten men vill ha starkare asylrätt och bättre villkor.
SD röstade nej och vill att Sverige ska verka för att återkalla pakten.
M stödjer paktens restriktiva delar men vill ha snabbare utvisningar.
V menar att pakten kränker asylrätten och strider mot humanitära principer.
C stöder EU-samarbete om migration men kritiserar detentionssystemet.
MP kritiserar pakten för att undergräva asylrätten och flyktingars rättigheter.
KD stöder paktens restriktiva delar och vill ha strikta gränskontroller.
L stödjer pakten som ett EU-gemensamt hanterande av migrationsutmaningarna.
EU:s AI-förordning och digital suveränitet
S välkomnar EU:s AI Act och vill säkerställa att tekniken är säker och rättvis.
SD är skeptiska till EU:s detaljreglering och vill ha mer nationellt ansvar.
M vill ha EU-reglering men inte på bekostnad av innovation och konkurrenskraft.
V välkomnar AI Act men vill ha starkare skydd för arbetstagare.
C vill att regleringen inte hämmar europeisk AI-innovation.
MP välkomnar AI Act och vill se ännu striktare regler för ansiktsigenkänning.
KD stöder AI-reglering men vill ha undantag för forskning och sjukvård.
L är kritiska till för strikta regler och vill att Europa konkurrerar med USA och Kina.
Vanliga frågor om partierna och EU-politiken
Hur mycket av svensk lagstiftning bestäms av EU?
Uppskattningsvis 60 procent av all ny lagstiftning i Sverige härstammar från EU-direktiv och förordningar. Det gäller framför allt handel, miljö, livsmedelssäkerhet och digitala marknader.
Vad är ETS2 och varför är det kontroversiellt?
ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransport, som börjar 2027. Det innebär höjda kostnader för bensin, diesel och uppvärmning. Kritiker menar att det slår hårt mot låginkomsttagare och landsbygdsbor.
Är Sverige nettobidragsgivare till EU?
Ja, Sverige betalar mer till EU-budgeten än vi får tillbaka. 2024 uppgick nettobidraget till ungefär 35 miljarder kronor. EU-förespråkare lyfter handel och den gemensamma marknaden som kompensation för detta.