Migration partier 2026 — Så skiljer sig riksdagspartiernas linjer

Migrationspolitiken har präglat svensk inrikespolitik i ett decennium. Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 är partiernas linjer mer åtskilda än någonsin — från Sverigedemokraternas långtgående återvandringsförslag till Miljöpartiets krav på permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Den här guiden går igenom vad de åtta riksdagspartierna vill, vad som faktiskt har ändrats under nuvarande mandatperiod och vad det innebär för dig som väljare.

Skillnaderna är konkreta: olika syn på asylprövning, olika nivåer på försörjningskrav, olika regler för anhöriginvandring och olika krav på integrationen. Tidö-regeringen har genomfört flera stora skärpningar under mandatperioden, och nästa riksdag kommer att behöva ta ställning till om dessa ska behållas, fördjupas eller backas tillbaka.

Översikt — var står partierna 2026?

Riksdagspartierna kan grovt placeras i tre läger när det gäller migrationspolitik. Sverigedemokraterna och Moderaterna driver den mest restriktiva linjen och vill begränsa asyl- och anhöriginvandring till EU:s miniminivå. Kristdemokraterna och Liberalerna ligger nära den linjen men med vissa nyanser, främst i frågor om arbetskraftsinvandring och rättssäkerhet.

Socialdemokraterna har efter 2015 rört sig mot en stramare migrationslinje och accepterar i stort den nuvarande regelramen. Partiet vill att Sverige ska ta sin proportionella andel av asylsökande inom EU:s gemensamma asylsystem och betonar ordnad migration, snabb handläggning och starka integrationskrav.

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet placerade sig i 2022 års valkompasser som de mest öppna partierna i migrationsfrågan. Miljöpartiet går längst med krav på permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och fullständiga rättigheter vid anhöriginvandring. Vänsterpartiet och Centerpartiet driver mer öppna linjer än Tidö-partierna, men skiljer sig åt i fråga om arbetskraftsinvandringens utformning.

Asylpolitik

Asylpolitiken är fortsatt en av de tydligaste skiljelinjerna. Tidö-partierna — Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna — står bakom den linje som har genomförts under nuvarande mandatperiod: tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, snäva regler för familjeåterförening och kortare tidsfrister för asylprövning.

Sverigedemokraterna går längst och vill att Sverige ska ligga under EU:s miniminivå där det är juridiskt möjligt. Partiet vill också införa system för aktiv återvandring och utvidga möjligheten att återkalla uppehållstillstånd. Moderaterna stöder en stram linje men driver inte återvandringspolitiken lika aktivt som Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna vill att Sverige ska ta sin proportionella andel av asylsökande inom EU:s gemensamma asylsystem och därmed undvika de stora svängningarna. Partiet accepterar tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel men vill se mer rättssäkra och förutsägbara processer.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och stärka skyddet för flyktingar. Centerpartiet ligger mellan dessa positioner och betonar EU-samarbete, ordnad migration och snabb integration. Skillnaderna mellan partierna har ökat under mandatperioden snarare än minskat.

Anhöriginvandring

Anhöriginvandring har blivit en av de mest laddade frågorna i 2026 års valkampanj. Den enskilt största förändringen är Moderaternas förslag att höja försörjningskravet vid anhöriginvandring till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar omkring 33 000 kronor i månaden, från juni 2026. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ställer sig bakom skärpningen.

Liberalerna har en mer ambivalent position och vill förhandla fram undantag för exempelvis arbetskraftsinvandrare och flyktingar med starka skäl. Socialdemokraterna har inte tagit tydlig ställning till Moderaternas specifika förslag men accepterar i grunden att försörjningskrav ska finnas. Centerpartiet motsätter sig en så hög nivå och vill behålla nuvarande system.

Miljöpartiet vill permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och fullständiga rättigheter för anhöriginvandring — i praktiken ett återställande av läget innan 2016. Vänsterpartiet driver en liknande linje och vill att försörjningskravet ska gälla bara den sökande, inte den anhöriga.

Konsekvenserna är konkreta. Moderaternas föreslagna nivå skulle i praktiken stänga ute en stor del av låg- och medelinkomsttagarna från familjeåterförening, eftersom 90 procent av medianlönen är högre än vad många med vanliga industrijobb, vårdjobb eller serviceyrken tjänar. Kritiker menar att detta skulle bli en de facto-invandringsstopp för anhöriga. Förespråkarna menar att kravet säkrar att samhällets resurser inte överbelastas.

Försörjningskrav

Försörjningskravet är ett centralt verktyg i svensk migrationspolitik — den nivå på inkomst, bostad och egen försörjning som krävs för att beviljas uppehållstillstånd för en anhörig. Moderaternas förslag om 90 procent av medianlönen är den största skärpningen sedan moderna försörjningskrav infördes.

Sverigedemokraterna stöder Moderaternas nivå men har också aviserat att de kan tänka sig ännu högre krav i kombination med andra åtgärder. Partiet vill också att kravet ska bli permanent och inte kunna kringgås genom undantag. Kristdemokraterna driver linjen att kravet ska vara strikt men ha begränsade undantag för synnerligen ömmande omständigheter.

Liberalerna och Centerpartiet är mer pragmatiska och vill att kravet ska stå i proportion till levnadskostnaderna i den region där den sökande bor. Liberalerna har lyft frågan om geografisk anpassning av kraven. Socialdemokraterna accepterar i princip att försörjningskrav ska finnas men har inte uttryckt stöd för Moderaternas föreslagna nivå.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill mjuka upp eller helt avskaffa försörjningskravet vid anhöriginvandring. Partiernas argument är att rätten till familjeliv är en mänsklig rättighet och att höga ekonomiska trösklar slår orättvist mot låg- och medelinkomsttagare. Centerpartiet placerar sig här mellan blocken och vill behålla ett krav men på en lägre nivå än Moderaternas föreslagna.

Integration

Integrationspolitiken är paradoxalt nog det område där partierna ofta låter mer eniga än de är. Alla åtta partier säger sig stå bakom mål som språkkunskaper, arbetsmarknadsetablering och samhällsorientering. Men de konkreta vägarna dit skiljer sig åt.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna driver krav på språktest för medborgarskap och hårdare aktivitetskrav i etableringen. Sverigedemokraterna går längst och vill att medborgarskap inte ska beviljas innan minst tio års vistelse, kombinerat med dokumenterad språkkunskap och anställning utan offentliga bidrag.

Liberalerna lyfter integration genom utbildning och arbetsmarknad och vill se en aktiv valideringspolitik för utländska examina. Socialdemokraterna betonar arbetslinjen, snabbare etablering på arbetsmarknaden och kraftiga satsningar på SFI och vuxenutbildning. Centerpartiet vill öka arbetskraftsinvandringens andel av migrationen och se snabbare handläggning av arbetstillstånd.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att integrationen lyckas bäst när flyktingar får trygghet, permanenta uppehållstillstånd och tillgång till arbetsmarknad och utbildning från dag ett. Båda partierna är kritiska mot system som villkorar bidrag med långa vänteperioder och menar att ekonomisk osäkerhet motverkar integrationen.

Du kan testa hur dina egna värderingar matchar partiernas i Valkoll 2026:s valkompass, eller jämföra partiernas konkreta migrationsförslag i migrationsverktyget på Valkoll. Bor du utomlands och vill veta hur du röstar i riksdagsvalet hittar du guidning i utlandssvenskar-guiden.

Vanliga frågor om migrationspolitiken 2026

Uppdaterad maj 2026. Källor: Migrationsverket, regeringens propositioner 2024–2026, partiernas valmanifest 2026 samt SVT:s och DN:s valkompasser 2022. Relaterad läsning: Bästa valkompass 2026 · Rösta från utlandet 2026.