Väljarflöden 2018 → 2022
Hur rörde sig väljarna mellan partierna? Uppskattningar baserade på SCB och Novus exit-polls.
Totalt bytt parti
~573 k
uppskattade väljare
Flöde #1
S → SD
~95 000
Flöde #2
M → SD
~85 000
Flöde #3
S → V
~65 000
Period
2018 → 2022
Registrerade flöden
10 st
Uppskattade väljare
~452 000
Väljarflöden — störst till minst
Nettoflöde per parti (vinst/förlust av väljare)
Positivt = nettoinflöde av väljare. Negativt = nettoutflöde. Enbart flöden i datasetet räknas.
Källa: SCB Partisympatiundersökning (PSU), uppskattningar
Om väljarrörligheten mellan 2018 och 2022
Väljarrörligheten — det vill säga andelen väljare som byter parti mellan två riksdagsval — är ett centralt mått på hur stabilt det svenska partisystemet är. Inför valet 2022 var rörligheten ovanligt hög jämfört med historiska snitt.
Det enskilt största flödet gick från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna. Ungefär 95 000 väljare som röstade S 2018 valde SD 2022, vilket bidrog till att SD befäste sin ställning som riksdagens näst största parti. Nästan lika stort var flödet från Moderaterna till Sverigedemokraterna.
På vänsterkanten präglades rörligheten av att Miljöpartiet tappade väljare framför allt till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Centerpartiet förlorade en stor grupp väljare till just S — ett ovanligt korsblockalt flöde som speglar valrörelsens fokus på regeringsfrågan.
Datan är uppskattad utifrån SCB:s Partisympatiundersökning (PSU) och exit-polldata. Exakta siffror på individnivå finns inte tillgängliga — väljarflöden beräknas alltid statistiskt utifrån aggregerade paneldata.
Fram till valet den 13 september 2026 bevakades väljarrörligheten löpande i opinionsaggregatorerna (den senaste mätningen i underlaget är från den 11 september 2026). I mätningarna under valcykeln uppvisade Moderaterna och Socialdemokraterna tecken på väljarläckage till Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet, vilket liknade mönstren från förra valcykeln. Det slutliga resultatet från valet 2026 finns på startsidan.