Heta frågor 2026

De 11 mest debatterade frågorna inför riksdagsvalet -- och vad partierna tycker

Invandring och integration

Asylinvandringen är den lägsta på decennier – Migrationsverkets prognos är 5 500 asylsökande 2026, mot 6 500 under 2025. I juni 2026 trädde skärpta medborgarskapskrav i kraft: åtta års hemvist, försörjningskrav samt prov i svenska och samhällskunskap. Återvandringsbidraget höjdes 1 januari 2026 till 350 000 kronor per vuxen och 25 000 per barn, med tak på 600 000 per hushåll. Frågan har samtidigt fallit i väljarnas prioritering – 28 procent rankade den i topp i Verians januarimätning 2026, sjunde plats – men blossade upp igen i slutet av juli efter migrationstrycket vid Spaniens gräns.

Försvar och säkerhet

Försvarsanslaget är 175 miljarder kronor 2026 – en ökning med 26,6 miljarder (18 procent) på ett år och motsvarande 2,8 procent av BNP enligt Natos beräkningssätt. Från 2028 väntas 3,1 procent, och regeringen siktar på 3,5 procent till 2030. Uppgörelsen från juni 2025 är blocköverskridande och omfattar även S och C. Paradoxalt nog har frågan tappat mest av alla hos väljarna: försvaret föll från 8:e till 11:e plats i Novus junimätning 2026, en statistiskt säkerställd nedgång på 5 procentenheter till 30 procent.

Klimat och energi

Klimatet kryper uppåt igen. I Novus junimätning 2026 var miljöfrågan undersökningens enda statistiskt säkerställda uppgång sedan januari, klimatfrågan klättrade från 9:e till 6:e plats och energipolitiken tog sig in på topp tio – Novus kopplar det till de instabila elpriserna. Från 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med 9,875 öre till 45 öre per kWh, och ett högkostnadsskydd slår till när månadens genomsnittliga spotpris överstiger 1,50 kr/kWh. Naturskyddsföreningens granskning av 22 klimat- och miljöförslag i maj 2026 gav MP och V 22 av 22, L 19, C 18, S 14, KD 9, M 3 och SD 2.

Kärnkraft

Under Almedalsveckan den 25 juni 2026 tog regeringen nästa stora steg: staten går in som majoritetsägare med 60 procent i projektbolaget Videberg Kraft, där Vattenfall och Industrikraft äger 20 procent vardera. Bolaget ska bygga tre små modulära reaktorer (SMR) vid Ringhals med brittiska Rolls-Royce SMR som leverantör, sammanlagt cirka 1 410 MW. Statens aktieköp uppgår till högst 1,8 miljarder kronor, och stödet består av statliga lån, differenskontrakt och en risk- och vinstdelningsmodell. EU-kommissionens statsstödsbeslut väntas hösten 2027, investeringsbeslut omkring 2029–2030 och drift i mitten av 2030-talet.

Sjukvård

Väljarnas överlägset viktigaste fråga: 66 procent anger sjukvården som en av de viktigaste politiska frågorna (Novus, 28 maj–3 juni 2026), och 34 procent säger att vårdfrågan är så viktig att de kan tänka sig att byta parti. Vårdköerna har krympt – antalet patienter som väntat över 90 dagar i specialiserad vård har minskat med 28 procent mellan oktober 2022 och januari 2026, cirka 44 000 patienter. Samtidigt vill 63 procent av svenskarna att staten tar över ansvaret för sjukvården, och 73 procent bland dem över 65 år (SOM-institutet).

Brottslighet och rättsväsende

Siffrorna pekar nedåt: 39 skjutningar under första halvåret 2026 mot 86 samma period 2025 – den lägsta nivån sedan polisen började föra statistik 2017. Åtta personer dödades, mot 27 året innan. Sprängningarna minskade från 108 till 68. Ändå är lag och ordning väljarnas tredje viktigaste fråga (Novus juni 2026) och 48 procent rankade den i topp i Verians januarimätning.

Skola och utbildning

Skolan är väljarnas näst viktigaste fråga i Novus junimätning 2026 och rankas högst av landets kommunpolitiker i Dagens Samhälles enkät. Friskolefrågan är fortsatt sprängstoff: 70 procent av svenskarna vill förbjuda vinstsyftande företag att driva skolor och 71 procent vill stoppa vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg (SOM-institutet). Tidöpartierna har enats om vinstförbud vid kvalitetsbrister, vid ägarbyten och under nya friskolors första fem år – men inget generellt vinstförbud, trots att L velat gå längre.

Bostäder

Bostadsbristen drabbar unga och storstäder hårdast och byggandet har minskat kraftigt. Inför valet 2026 beskriver inget parti dagens hyresmarknad som fungerande – men vägarna framåt går isär rejält, från marknadshyror i nyproduktion till försvar av bruksvärdessystemet. Sommaren 2026 tillkom dessutom en helt ny konfliktlinje: vem som ska få bestämma var det byggs.

Ekonomi och skatt

Konjunkturinstitutets junibedömning 2026: BNP växer 2,2 procent i år och lågkonjunkturen ebbar ut först 2027. Arbetslösheten ligger kvar högt på 8,6 procent 2026 och 7,9 procent 2027, medan KPIF-inflationen är låg – 1,3 procent i år. Från 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el till 45 öre/kWh, vilket ger ett elvärmt hushåll cirka 2 000 kronor om året. Valrörelsens skattelöften är ovanligt siffersatta: både M och SD utlovar ungefär 5 000 kronor mer i månaden för en vanlig barnfamilj.

Kusinäktenskap

Frågan om att förbjuda äktenskap mellan kusiner har blivit oväntat het. Flera partier vill lagstifta mot det av hedersskäl.

Äldreomsorg och pensioner

Årets snabbaste klättrare. Äldreomsorgen gick från fjärde till andra plats bland kommunpolitikernas viktigaste frågor mellan 2022 och 2026 (Dagens Samhälle), och 30 procent av väljarna rankade den i topp i Verians januarimätning. Socialstyrelsen bedömer att det behövs 50 000 fler anställda inom fyra år, sjuktalen är dubbelt så höga som på arbetsmarknaden i övrigt och över 70 procent av personalen har övervägt att sluta det senaste året. Samtidigt är stödet för privata utförare rekordlågt – bara 12 procent tycker det är ett bra förslag att låta företag driva äldreomsorg (SOM-institutet).